På min lediga fredag började jag dagen med lite övningskörning, min lärare var som orolig att jag skulle glömt hur man körde bil på de två veckor vi har haft uppehåll, men det gick fint och vi betade av mer i körboken. Efter det gick jag på ica för att handla lite och där träffade jag Anders och Johan som provianterade inför sin planerade dag i skogen, inbjuden blev man minsann också och inte gick det att tacka nej till ett sådant förslag!
Vi skulle ta två cashar, båda ute i ingenstans, vilket iof det flesta verkar vara. En som skulle ligga vid kommunens högsta plats och en som skulle vara vid Sveriges och kanske världens största flyttblock. Det handlar alltså om ganska fina resemål. Efter att dom lämnat av mig en sväng hemma för att lämna det jag handlade och klä mig lite mer så skulle Anders handla lite mediciner till sin lätt sjuka hund, men via veterinär och apotek så for vi norrut in i landet. Vi skulle åka ca 5 mil, sedan gå till fots en liten sträcka upp till den första cashen.

Photomerge gjorde dessa två bilder till en. Ganska praktiskt faktiskt.
Cashen satt fast i tornets metall, ganska svår att hitta, men det var som roligt. Anders fick kämpa mot sin höjdrädsla när vi klättrade upp och letade, men det var det värt. Det var fin utsikt och väldigt vackert väder.

Dolly tyckte nog det var lite otrevligt när hon blev lämnad ensam nedanför tornet när hon inte ens kunde se oss. När vi tillslut hittat cashen så satt vi oss och drack kaffe och filosoferade en stund innan vi gick tillbaka till bilen.

Ett bakvänt öra och lite fradga brukar vara tecken på att det är minsann dags att skärpa till sig lite grann.
Vi åkte tillbaka en bit och tog av på en annan väg och åkte några km till nästa cash, den vid flyttblocket. Blocket skulle visst väga 35000 ton och visst var det väldigt stort, men man fick ändå som ingen förståelse i hur mycket det är, bara att det är väldigt mycket. Vi klättrade runt på blocket och letade högt och lågt, i skrevor och i grenar, men hittade ingenting. Tydligen hade den blivit flyttad någon gång och vi blev lite osäkra på om koordinaterna var korrekta eller om den helt enkelt bara var borta. Vi tyckte det var bättre att äta lite sen lunch och fara tillbaka. Johan glänsde med sitt lilla gasolkök, funkade riktigt bra och utomhuslivet kändes inte så dumt. Däremot blev det ju kallt när man suttit stilla en stund, men det är som vanligt egentligen.

Efter vi ätit och fikat efterrätt och roat oss kungligt så åkte vi tillbaka mot civilisationen, jag fick nöjet att byta till vinterdäck på mammas bil när jag kommit hem också, vilket var tur då det snöade ganska mycket på lördagen.